Kära granne

Vi har blivit varnade för dig innan vi flyttade in av både vaktmästare och grannar, vi tänkte, "dom överdriver nog". Att det säkert vart mycket festande ungdomar som bott tidigare.
Vi trodde du skulle vara nöjd med oss eftersom vi är en lugn småbarnsfamilj.När du nu har börjat knacka i elementen sju på kvällen för att vår dotter springer av sig den sista energin.. då blir jag besviken. Där tappar jag all tro om att du faktiskt var en go gammal tant.Omän jag vet att jag inte behöver bry mig om ditt knackande så ber jag ändå min dotter att inte klampa så mycket. och så tycker jag inte det ska behöva vara.Bor man i ett hus på detta sätt så tycker jag man repekterar och accepterar varandra för att det skall fungera. Och så lugna och tysta vi är så tycker jag du kan acceptera en springande tvååring till HÖGST halv åtta på kvällen.Och som om det räckte med knackandet... nu tar jag omvägar till både tvättstugan och dagis för att jag ska slippa tappa självkänslan av dina blickar. Tro inte att alla är starka och inte bryr sig om dig, för det gör jag. Och jag respekterar dig som granne så länge du kan respektera mig. Så snälla kära granne. Sluta söka fel. Hur kommer det sig att du klagat på alla tidigare hyresgäster? Jag vet att du bott här sedan huset byggdes, men vore det inte lättare med en lite trevligare och vänligare attityd på allas vägnar?Nej, nu ska jag sluta bry mig om ditt knackande och dina blickar. Nu ska jag gå den smidiga vägen till tvättstugan och jag ska inte be min dotter att inte busa.Jag respekterar dig om du respekterar mig. Så låt oss snälla du respektera varandra.

Ja, tänk om jag vågade gå ner och säga det åt henne.